STORA FÖRVÄNTNINGAR OCH EN ENORM BESVIKELSE

HIFK gick in i säsongen som regerande finska mästare, och laget hade hållits förvånansvärt bra ihop. De som lämnade var Juha-Pekka Haataja, Max Wärn, Ari Vallin, Martti Järventie och Teemu Ramstedt, men listan över nyförvärv var imponerande: världsmästaranfallaren Janne Pesonen, Eero Somervuori, Kim Hirschovits, Miikka Tuomainen och Mikko Jokela. Från juniorerna lyftes bland andra Markus Granlund och Micke-Max Åsten upp i ligan. Under säsongen förstärktes laget dessutom med Daniel Fernholm, Tyler Redenbach, Erkki Rajamäki och Tuomas Huhtanen, samt målvakten Dennis Endras, som värvades som ersättare för förstamålvakten Juuso Riksman, som blev långtidsskadad under hösten.

Den största förändringen skedde bakom spelarbåset. Till huvudtränare utsågs Petri Matikainen, som tränat Blues i fyra säsonger, och som assisterande tränare kom Pasi Sormunen och Antti Pennanen.

Förväntningarna var skyhöga, men under säsongen präglades spelet av ojämnhet. Resultaten var genomgående helt goda, men segersviterna lät vänta på sig fram till slutet av grundserien. I början av februari spelades den andra Winter Classic-matchen mot Jokerit, och Stadin var återigen rött. HIFK:s hemmamatch spelades på Olympiastadion inför över 34 000 åskådare, och precis som året innan blev matchen extremt spännande. Avgörandet kom först i straffläggningens extrarundor när Petteri Wirtanen lyfte upp pucken i nättaket.

Winter Classic inföll mitt i en segersvit på nio matcher, vilket antydde en lång vår. Trots att nyckelspelarna Mikael Granlund och Janne Pesonen var borta länge under vårvintern på grund av ett mystiskt virus, avslutade HIFK grundserien med fem raka segrar. Under nästan två månader förlorade HIFK bara tre matcher, och grundseriesegern missades med endast fyra poäng. Laget slutade trea i tabellen, men gick in i slutspelet som den främsta guldfavoriten.

I kvartsfinalen väntade Jokerit, precis som våren innan. Den här gången blev det inga röda stadsfester, eftersom Jokerit, som gick in i serien som underdog, lyckades döda HIFK:s offensiv fullständigt. HIFK körde huvudet i väggen och Jokerit gick vidare till semifinal med fyra raka segrar.

Stommen i laget som byggts sedan våren 2008 började nu sakta splittras. Efter säsongen försvann åtta spelare, varav sex till utlandet.
Målvakten Jan Lundell avslutade sin spelarkarriär som inletts säsongen 1995–1996 och gick direkt över till att bli målvaktstränare. Totalt spelade han 508 grundseriematcher och 60 slutspelsmatcher för HIFK.

A-juniorrna vann FM-guld efter en fantastisk finalserie mot Jokerit. I laget spelade 13 framtida HIFK-ligaspelare, av vilka Micke-Max Åsten, Ville Husso, Juuso Salmi och Miihkali Teppo kom att stanna längst.