ETTA I GRUNDSERIEN

Föregående säsong hade gått som en dans fram till årsskiftet, men nu höll toppformen nästan hela vägen. Anfallsbesättningen var redan stark, så nu satsades på försvaret och från KHL kom Tommi Taimi och Joonas Järvinen. Målvaktsduon var densamma som förra säsongen – Ville Husso och Kevin Lankinen, nu ett år äldre och mer erfarna. Till anfallet värvades dessutom Ilves kronjuvel Roope Hintz med ett tvåårskontrakt.

Grundserien började med dunder och brak och HIFK vann åtta av de tio första matcherna. Den enda svagare perioden kom kring årsskiftet, men även då vann laget hälften av matcherna. Lagets främsta poängplockare i offensiven var åter Teemu Ramstedt och Tomas Zaborsky, och bakom dem spreds poängen jämnt. Totalt hade laget sex spelare över 30 poäng och tolv som nådde över 20. I lagstatistiken var HIFK etta i fyra kategorier: gjorda mål, mål i spel fem mot fem, publiksnitt och tabellplacering. Enda lilla skönhetsfelet var att laget bara var trea i utvisningsminuter. I räddningsprocent var Husso ligans etta.

HIFK vann grundserien för första gången i sin ligahistoria och förstaplatsen säkrades i sista hemmamatchen med en stilren 7–0-seger mot Ässät. Slutspelet började alltså från pole position och i kvartsfinalen stod Pelicans för motståndet. Serien gick till sex matcher, men HIFK gick förtjänt vidare. I semifinalen väntade JYP och även där följde man mönstret med hemmasegrar i fem raka matcher – men i den sjätte vann HIFK i Jyväskylä med 4–0 och tog sig till final för första gången på fem år.

Motståndaren var Tappara, som varit ärkerival ända sedan 1980-talet och som nu kämpat sju matcher i semifinalen mot Kärpät. HIFK gav inte Tappara någon chans i de två första hemmamatcherna på Nordis, och inte heller en bortaseger i match två hade varit fel. Tappara vann fjärde matchen hemma, och inför match fem i Stadi var allt öppet. Den matchen avgjordes på ett katastrofalt sätt, eftersom Tapparas segermål i slutet av tredje perioden föregicks av ett solklart felaktigt byte. Matchövervakaren meddelade efter matchen att domarna agerat helt rätt, men återvände tio minuter senare och sade att bytet enligt regelboken varit felaktigt. Domarmissen blev dyr, för Tappara hade matchboll i den sjätte finalen på hemmaplan – och tog den. HIFK fick SM-silver.

HIFK spelade 18 slutspelsmatcher och fem spelare var bland de tio bästa i playoffens poängliga. Ramstedt var etta och Joonas Rask tvåa.

Efter säsongen skrev Ville Husso NHL-kontrakt med St. Louis Blues, som hade draftat honom. Ramstedt gick till KHL och Zaborsky till Sverige.

I CHL åkte HIFK ut i första slutspelsrundan mot HC Davos.